Vasaätten.html |
| | | ca | | | de | | | en | | | es | | | fr | | | it | | | nl | | | no | | | pl | | | pt | | | ru | | | ro | | | fi | | | sv | | | tr | | | vo | | |
| |  |
Vasaätten var en svensk adelsätt som kan spåras tillbaka till 1300-talet, men dog ut på 1600-talet. Dess förste kände medlem, Nils Kettilsson, omnämns för första gången 1355, som fogde på Stockholms slott[1]. Den utslocknade på svärdssidan genom den polske kungen Johan II Kasimirs död 1672 och på spinnsidan med drottning Kristinas död 1689.
Släktnamnet Vasa användes först i slutet av 1500-talet och härrör från ättens vapenbild, den så kallade vasakärven, som tolkats som en vase (kärve). Medlemmarna skrivs Personnamn Patronymikon (Vasa), då ingen av dem har burit namnet Vasa.
Stamfader: Nils Kettilsson, fogde på Stockholms slott och 1367 häradshövding i Frötuna skeppslag i Roslagen. Kettil Karlsson var i mitten av 1400-talet biskop i Linköping och Sveriges riksföreståndare i några månader 1464 och 1465.
Huset Vasa var regerande kungaätt i Sverige från Gustav Vasas (egentligen endast Gustav I; Gustav Vasa är ett senare sätt att omtala honom) tronbestigning år 1523 till drottning Kristinas tronavsägelse år 1654 och i Polen med Sigismund och dennes söner Vladislav IV av Polen och Johan II Kasimir av Polen 1587-1668. Vasaätten avlöstes i Sverige av Pfalziska ätten, genom att drottning Kristina efterträddes av sin kusin Karl X Gustav, som var son till Karl IX:s dotter Katarina.
En sidolinje av Vasaätten, genom Gustav II Adolfs naturlige son greve Gustav Gustavsson af Wasaborg, utslocknade på svärdssidan 1754 med greve Georg Mauritz af Wasaborg och på spinnsidan 1777 med Henrietta Polyxena af Vasaborg som därmed blev den absolut sista av huset Vasa.
Via Karl IX:s dotter Katarina var hennes son Karl X Gustav av Pfalz-Zweibrücken och följande svenska kungar av det pfalziska huset (Wittelsbach), (Karl XI och Karl XII), Vasaättlingar.
Karl X Gustavs syster gifte sig med Fredrik VI av Baden-Durlach,
- och deras sondotterson Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp blev kung 1751 då ättlingar till Gustav Vasa åter fått Sveriges tron (efter Fredrik av Hessen som ej var ättling av Vasorna).
- vars ättling Victoria av Baden åter förde Vasaättlingar på Sveriges tron i form av sonen Gustaf VI Adolf, den nuvarande svenska kungafamiljen är alltså ättlingar till Gustav Vasa.
Adolf Fredriks sonsons Gustav IV Adolfs son Gustav Gustavsson, av huset Oldenburg kallade sig från år 1829 prins av Vasa på grund av sin dynastis sagda härstamning via kvinnoled från Vasaätten. (Det har sagts att redan Gustav III tog Vasanamnet och han omnämns som tillhörande Vasaätten i Bellmans Gustafs Skål.)
Personer eller släkter som kan leda sin härstamning till ätten Vasa, vilken bidrog med sju regenter åren 1523-1654, brukar kallas Vasaättlingar. Till dessa kan räknas alla nu levande kungahus i Europa, men även ett stort antal framförallt svenska släkter, adliga såväl som ofrälse.
Illegitima söner och döttrar har burit namnen Gyllenhielm och af Wasaborg.
redigera Berömda medlemmar
- Kettil Karlsson, biskop i Linköping och Sveriges riksföreståndare i mitten av 1400-talet.
- Erik Johansson, far till Gustav Vasa, avrättad i Stockholms blodbad 1520.
- Gustav Vasa, kung av Sverige 1523-1560.
- Erik XIV, kung av Sverige 1560-1568, son till Gustav Vasa.
- Johan III, kung av Sverige 1568-1592, son till Gustav Vasa.
- Sigismund, kung av Sverige 1592-1599, kung av Polen 1587-1632, storfurste av Litauen, son till Johan III.
- Karl IX, kung av Sverige 1604-1611 (riksföreståndare från 1599), son till Gustav Vasa.
- Gustav Eriksson Vasa, son till Erik XIV och Karin Månsdotter, svensk tronföljare 1568.
- Gustav II Adolf, kung av Sverige 1611-1632, son till Karl IX.
- Kristina, regerande drottning av Sverige 1632-1654 (myndig 1644).
- Vladislav IV, kung av Polen och storfurste av Litauen 1632-1648, son till Sigismund.
- Johan II Kasimir, kung av Polen och storfurste av Litauen 1648-1668, son till Sigismund.
redigera Se även
redigera Källor
- ^ Harrison, Dick (2002). Jarlens sekel - en berättelse om 1200-talets Sverige. Ordfront, sid. 246. ISBN 91-7324-898-3.
|
||||
| Munsöätten | Stenkilska ätten | Sverkerska ätten och Erikska ätten | Folkungaätten | Mecklenburgska ätten | Kalmarunionens monarker och riksföreståndare | Vasaätten | Pfalziska ätten | Hessiska ätten | Holstein-Gottorpska ätten | Bernadotteska ätten | ||||
|
||||
| ◄ | Gustav Vasa | Erik XIV | Johan III | Sigismund | Hertig Karl | Karl IX | Gustav II Adolf | Kristina | ► | ||||
