Växtanatomi.html
 
| ca | de | en | es | fr | it | nl | no | pl | pt | ru | ro | fi | sv | tr | vo |


 

Anatomi (av grekiska anatome, ana-tomein, uppskärning) är den del av biologin som behandlar hur organismer är uppbyggda. Alla levande organismer består av celler, som struktureras i olika typer av vävnader som i sin tur bygger upp organ; anatomin studerar och systematiserar kunskapen om dessa strukturer.

Anatomin kan delas upp i växtanatomi, vetenskapen om växternas anatomi, och zootomi, vetenskapen om djurens anatomi, och humananatomi. Anatomi är också denna vetenskaps objekt, det vill säga själva uppbyggnaden av de organismer som den studerar.

Innehåll

redigera Växtanatomi

Växtanatomi, eller med en gammal term fytotomi, är den del av botaniken som behandlar växternas anatomi - särskilt den inre strukturen, som är svår att studera med blotta ögat. Växtanatomin ur ett makroskopiskt perspektiv - rot, blomma, blad, pistill - hör istället till ämnet morfologi. Växtanatomin är nära besläktad med växtfysiologin, och brukar ofta studeras tillsammans med detta ämne.

redigera Zootomi

Zootomi är vetenskapen om djurens anatomi. Inom zootomin liksom i övrig anatomi är den deskriptiva (beskrivande) anatomin - basen för övrig zootomi. Detta används till komparativ anatomi, där man jämför organ eller organsystem mellan olika arter eller mellan grupper av arter ur ett evolutionärt perspektiv. Ett annat användningsområde är funktionell anatomi, där de anatomiska studierna sätts i sitt samband med dess funktion i djurets kropp.

redigera Människans anatomi

Huvudartikel: Människans anatomi

Människans anatomi - humananatomi, ofta underförstått när man skriver enbart anatomi - betraktas normalt som en del av medicinen, och omfattar då studier av den friska kroppen såväl som dess förändringar vid sjukdom. Historiskt sett har obduktioner av döda kroppar varit en viktig källa till kunskap om människans anatomi. Idag är detta kombinerat med många mer sofistikerade metoder, såsom olika former av röntgenundersökningar. Studier av anatomi förekommer dock utanför medicinen exempelvis av konststuderande, som läser anatomi för att bättre kunna avbilda människokroppen.

Anatomin kan delas in i underämnen på flera sätt.

  • Makroskopisk anatomi är den äldsta typen av anatomi, och behandlar den anatomi som är synligt utan yttre hjälpmedel.
  • Den mikroskopisk anatomin behandlar vävnader och celler; de förstnämnda inom histologin, de sistnämnda inom cytologin.
  • Anatomi kan studeras dels kroppsdel för kroppsdel, med fokus på att namnge alla delar. Detta kallas deskriptiv anatomi.
  • Systematisk anatomi koncentrerar sig på olika organsystem med tämligen sammahållna funktioner, såsom nervsystemet med hjärna och blodkärl och andningsapparaten med lungor och luftvägar.
  • Topografisk anatomi (även kallat regionär anatomi, klinisk anatomi eller tillämpad anatomi) studerar hur de inre organen i en viss del av kroppen ligger i förhållande till varandra. Ämnet topografisk anatomi är mycket betydelsefullt för läkare i deras arbete med patienter, och särskilt inom kirurgin.
  • Funktionell anatomi studerar funktionella aspekter. Detta gäller särskilt rörelseapparaten, skelettet med dess leder och musklerna. Funktionell anatomi gränsar ofta till topografisk anatomi.
  • Röntgenanatomi är en kliniskt inriktad del av anatomin, som studerar kroppen med hjälp av olika former av röntgen - såväl gamla beprövade röntgenmetoder med kontrastvätska som olika typer av skiktröntgen (datortomografi) och MRI (NMR).

Läroböcker i deskriptiv anatomi delar ofta in kroppen i följande delar:

redigera Anatomins historia

 Detta korta avsnitt behöver utökas.

redigera Se även

redigera Källor

redigera Externa länkar
All Right Reserved © 2007, Designed by Stylish Blog.